Fukthalten i markskiktet har stor betydelse för antändningsrisken i skogsmark. Även temperaturen, luftfuktigheten och vinden spelar en avgörande roll. För att göra brandriskprognoser använder skogsbruket SMHI:s brandsriskkartor som bygger på värden om nederbörd, lufttemperatur, luftfuktighet och vindhastighet.
– Mossor och lavar är det viktigaste bränslet i en skogsbrand. De är inga kärlväxter som kan återfukta sig själva med rötter, utan anpassar sin fukthalt med den omgivande luftfuktigheten. Om det har varit en lång period utan nederbörd kan bränslet snabbt förändras från att vara obrännbart under en natt med hög luftfuktighet till att bli brännbart då luftfuktigheten sjunker, säger David Rönnblom, verksamhetsutvecklare för naturvård på Holmen Skog.
För att mäta fuktkvoten – hur mycket fukt det finns per kilo trä – anges en procentsats. För att skogsbränsle ska brinna måste det ha en fuktkvot under 25 procent, vilket är vanligt efter en veckas uppehållsväder.
– För att en skogsbrand ska få spridning krävs att det finns en uträckt torr bränslebädd på marken. Då sprids branden med flammande marklågor. Hur snabbt branden sprider sig beror på vindhastighet, luftfuktighet och hur marken ser ut, säger David Rönnblom.
I motvind kan flamfronten vara mindre än en meter djup, medan den samtidigt i medvind kan vara tiotals meter djup.
– Generellt sett kan varje kvadratdecimeter i skogen brinna med flammor i 1–3 minuter. Sedan är bränslet slut på just den ytan och om inte branden kan sprida sig kommer elden att slockna, säger David Rönnblom.
"Det är anledningen till att skogsbränder är så svåra att släcka. Om du slår ned de flammande lågorna har du ändå inte släckt glödbranden."
Under mosstäcket finns ett torvskikt, humus. Det är för kompakt för att brinna med öppen låga, men kan brinna länge genom glödbrand. På vanlig skogsmark med 2–4 centimeters torvskikt kan glödbranden brinna i ett par dagar, men om det finns en rötad stubbe på marken eller om torvskiktet är djupare kan glödbranden pågå betydligt längre.
– Det är anledningen till att skogsbränder är så svåra att släcka. Om du slår ned de flammande lågorna har du ändå inte släckt glödbranden. Den rör sig långsamt, men så fort den får tag i nytt brännbart ytskikt skapar den en ny flammande eld, säger David Rönnblom.
Han förklarar att om en flammande skogsbrand rör sig framåt med 25–30 meter per minut räknas det som en snabb brandspridning. I extremfallet som i branden i Västmanland 2014 rörde sig elden cirka 80 meter per minut. Det är snabbare än gånghastigheten i blandskogsmark som är 60 meter per minut.
– En brand går snabbare i uppförsbacke än nedför. Det beror dels på att flammorna kommer närmare bränslebädden i en uppförsbacke, dels skapar den uppåtriktade luftströmmen från branden – konvektion – en starkare vindeffekt.
"När flamfronten, själva branddjupet, blir tillräckligt stort skapar det en så pass hög värmevägg att flammorna kan orsaka en kronbrand. Då förändras brandbeteendet radikalt."
Lågintensiva bränder konsumerar bränslet på marken, men påverkar inte trädskiktet. Ändå kan lågintensiva bränder döda träd genom stam- och rotskador, framför allt på gran som har tunn bark. Träden får försämrad motståndskraft av skadorna som gör att de senare kan dö av insekts- eller svampangrepp. Avgörande för om ett träd dör direkt i en skogsbrand är värmeutvecklingen från branden. Om barren eller temperaturen i innerbarken, kambiet, blir varmare än 60 grader dör trädet.
– När flamfronten, själva branddjupet, blir tillräckligt stort skapar det en så pass hög värmevägg att flammorna kan orsaka en kronbrand. Då förändras brandbeteendet radikalt. När kronan antänds blir brandförloppet mycket mer intensivt eftersom hälften av skogens bränslemängd finns i trädskiktet och vid en kronbrand kommer också lågorna högre upp och påverkas mer av vinden, säger David Rönnblom.
Efter en kronbrand blir det bara svarta skelett kvar av träden. En markbrand som utvecklats till en kronbrand är dessutom väldigt svårsläckt.
– En kronbrand går inte att kontrollera med konventionella metoder som att släcka med brandslang och vatten. Det enda som stoppar en sådan brand är att den kommer fram till en gräns där det inte finns brännbart bränsle på marken, säger David Rönnblom.
"En kronbrand går inte att kontrollera med konventionella metoder som att släcka med brandslang och vatten. Det enda som stoppar en sådan brand är att den kommer fram till en gräns där det inte finns brännbart bränsle på marken."
Kronbränder skapar också ofta så kallade flygbränder. Genom konvektion lyfts glödande partiklar upp och kastas framför flamfronten. Då tuggar inte branden meter för meter utan det etableras nya brofästen för branden längre fram. Det gör att spridningshastigheten är svår att mäta.
Just de här händelseförloppen skedde vid de stora skogsbränderna 2018, vilket visar allvaret i när skogsbränder växer sig stora.
Text: Nils Sundström