Energiomställningen innebär ett stort behov av batterier för allt från småprylar och elbilar till stora energilager för förnyelsebar energi. Etablerad batteriteknik använder dyra metaller som bly, koppar, litium, nickel och kobolt – som dessutom innebär negativa miljökonsekvenser.
Ligna Energy har utvecklat en batteriteknik som är baserad på råvaror från skogen. Enligt vd Peter Ringstad bygger affärsidén på ett unikt materialrecept där restprodukten lignin från pappersmassetillverkning är en bärande ingrediens.
Bakom blandningen ligger cirka tio års forskning och fem års hårt arbete med att skapa kommersiellt gångbara produkter. Superkondensator, batteri eller uppladdningsbart energilager är några termer som används för att beskriva vad det handlar om.
– Vår första kommersiella produkt passar för att driva typiska Internet of Things-applikationer. Till exempel sensorer som mäter temperatur, koldioxidhalt eller luftfuktighet i byggnader. Och möjligheten till automatiserad masstillverkning gör produktionen skalbar och kostnadseffektiv, säger Peter Ringstad.
Batterierna med lignin som bas laddas av det omgivande ljuset – solljus eller elektriskt ljus beroende på miljö – och behöver till skillnad från traditionella primärbatterier, av till exempel litium eller kobolt, inte bytas ut.
– Energilagren är dimensionerade för att klara av ungefär tre dygn i mörker i kombination med en relevant energiskördare, säger Peter Ringstad.
Vid sidan av det hemliga receptet för elektrodmaterial och en ny vattenbaserad elektrolyt är även den helsvenska tillverkningen av superkondensatorerna unik, vilket ger stor flexibilitet.
– Vi kan göra batterierna tunna och platta, vilket är viktigt i många applikationer som ska placeras på en yta, säger Peter Ringstad.
Lösningen går alltså att använda i relativt små produkter. På konsumentmarknaden skulle eltandborstar vara en tänkbar produkt. Mobiltelefoner kräver däremot en mycket högre energidensitet.
Dessutom finns en framtida marknad där det finns utrymme för stora så kallade bulklager för energi, exempelvis vid en solcellspark eller ett vindkraftverk. All el från sol och vind behöver någon typ av mellanlagring så att energin finns på plats när den behövs. Ligninets fenolgrupper gör att materialet kan fungera som energilager.
– Men det krävs mycket mer kapital för att ta sig in på den marknaden, säger Peter Ringstad.
Ligna Energys nuvarande kunder är systemtillverkare som till exempel säljer energieffektivisering till fastighetsbolag. Tillsammans arbetar de i innovationsprojekt med målet att Ligna Energys produkter ska bli en integrerad del i systemtillverkarnas erbjudanden.
Under 2023 kommer försäljningen att vara fortsatt blygsam, men 2024 räknar Ligna Energy med att sälja 0,5–1 miljoner komponenter och året därefter 3–5 miljoner komponenter. Även transportbranschen är en potentiell marknad som skulle kunna använda sensorer som drivs av mer hållbara batterier.
– Vi är ett grönt bolag som säljer komponenter som kan ge dubbel miljöeffekt. Dels är de tillverkade av ett hållbart material, dels ger de data som leder till energieffektivare fastigheter eller smartare transporter och bättre koll på var godset befinner sig. Det är där drivkraften för oss att gå till jobbet varje dag ligger, säger Peter Ringstad.
Ligninet som Ligna Energy använder kommer från skog. Tester som gjorts visar inte på några större skillnader mellan olika trädslag.
Hur ser då konkurrensen ut? Globalt finns det många tillverkare av energilager, men många av dem använder litium. Gröna producenter som dessutom kan massproducera med låg kostnad växer så att säga inte på träd. Men för att Ligna Energy ska lyckas krävs att fler kunder tänker mer hållbart och inte nöjer sig med enbart funktion.
– Vi tror ju och hoppas att det är i den riktningen utvecklingen går. Att fler ska inse fördelarna med hållbara batterier som är ofarliga för miljön, formbara och dessutom kostnadseffektiva, avslutar Peter Ringstad.
Det här är ett reportage från magasinet Skogsliv. Läs hela Skogsliv nummer 1, 2023 här
Foto: Ligna Energy
Text: Thomas Östberg