Kartan ovan visar att det funnits myrslåtter längs Kunnån år 1760.
Fodret var mycket viktigt för djuren, särskilt de år som frosten eller missväxten slagit till kring gårdarna. Ett slåtterområde, en så kallad slått, kunde disponeras av en gård eller en hel by.
Runt år 1700 inleddes avvittringen i Norrland. Den innebar att staten fördelade kronans mark till bönderna. Då kunde en slått som av hävd tillhört en viss by plötsligt tilldelas en annan. Myndigheterna pekade med hela handen.
Många slåttermyrar låg långt från gårdarna och var omöjliga att nå under sommartid. Därför förvarades höet i lador eller på hässjor som man byggt på plats. Vintertid kunde man ta sig fram för att hämta höet med häst och släde.